Nosework & andra grunder

I måndags åkte jag och Liam till Eskilstuna Hundcenter för att köpa en massa saker till min och Atlas kommande Nosework-träning. Vi köpte boken ”Nosework – Allt du behöver veta”, en metallburk och hydrolater (eukalyptus). De sålde även lavendel och lagerblad, men det är eukalyptus man börjar med och jag lär behöva traggla denna doft under en ganska lång tid innan jag börjar blanda in nya dofter. Jag lär ha tid att lägga en beställning på mer senare, med andra ord. Efter att ha läst lite drygt halva boken har jag kommit i insikt med hur viktigt det är att inte blanda in andra dofter i det material man använder, och att man i stort sett behöver mer än en burk så fort hunden har lärt sig doften för att komma vidare i träningen. Idag innan hundträningen bestämde vi oss för att springa in på Clas Ohlson för att köpa kryddburkar, och sedan in på Jula för att köpa en sortimentlåda, då vi ändå var tvungna att springa in på zoo.se för att köpa hundfoder. Nu börjar det kännas lite proffsigt, måste jag säga… 🙂 Det enda som behövs just nu är engångshandskar då jag använder mig av möbeltassar, och en liten pincett. Detta för att inte blanda in en massa andra dofter, vilket känns extra viktigt nu i inlärningsfasen. Vad gäller utrustning finns det inte några speciella krav egentligen, mer än att det är bra att ha ett specifikt halsband/sele/tjänstetecke för att hunden på något sätt ska koppla utrustningen med specifik aktivitet (precis som i alla andra grenar). Jag beställde därför ett nytt halsband till Atlas, från hundstaff.se. Idag kom det, och jag älskar det! 🙂

Idag var första träningen med Atlas i Nosework. Efter att ha läst i boken valde jag att prova shejpa in doften, för att se vilka beteenden han skulle bjuda på. Vi har inte använt oss så mycket av shaping tidigare, och visst blev han lite passiv emellanåt, men jag måste ändå säga att han provade sig fram väldigt fokuserat. Han lade sig bland annat i platsposition mycket och väldigt länge, som att han inväntade ett klick från klickern. Han provade även att agera utifrån omvänt lockande, vilket inte heller fungerade. Han backade och lade sig en bit bort, utan resultat. Han provade att ta ögonkontakt, vilket inte heller gav utdelning. Till slut började han intressera sig för burken, och började nosa på den, vilket resulterade i en massa kycklingkorv. I början gick det lite trögt, han gjorde rätt några gånger men där emellan provade han andra beteenden. I slutet däremot började han bjuda på rätt beteende hela tiden, och då valde vi också att avsluta då vi befann oss på topp! 🙂 Mattes duktiga kille belönades sedan med dragkampslek för att förstärka alla rätt han gjort och för att skapa en så stor arbetsglädje som möjligt 🙂

Lilla Epic har idag främst fått jobba med att stanna kvar… Vilket är någonting av det tråkigaste hon vet, då det går alldeles för långsamt och Epic gillar fart 😉 Tyvärr så kan hon ju inte genomgå hela sitt liv i 180, utan behöver klara av att bara ta det lugnt ibland… Att bara vara. Detta är med andra ord en superbra övning för henne, tillsammans med passivitetsträning. I och med att fokus under våra träningar har legat på andra saker än just ”stanna”, så har vi inte heller jobbat speciellt mycket med det tidigare. Vi började därmed att låta henne sitta ner, vänta några sekunder och sedan klicka och belöna. Därefter låta henne sitta ner, ta 1 steg åt höger/vänster, klicka och belöna. Ett steg åt något håll känns som ett lättare moment då avståndet inte blir speicellt mycket längre, medan steget att ta ett steg bakåt istället försvårar övningen. Vi provade dock det också, vilket fungerade några gånger men i slutet hade hon tröttnat helt och saknade fart och fläkt 😉 Vi varvade denna övning med fotgående och inkallningsövningar. En malletjej på snart 6 månader vill inte sitta still för länge…

Vi avslutade passet med lite dragkampslek, just för att det är det bästa hon vet.

 

 

Schema & mål för 2018

Nu har schemat för hundarnas träning börjat bli klar, med rum för förändringar. För mig som känner att det är viktigt med planering är det toppen att göra ett schema, för att slippa tänka vad som ska göras varje dag och därmed bli stressad av att jag inte riktigt vet. Det finns ingenting som sänker stressnivån på samma sätt som trötta och nöjda hundar. Tillsammans med Liam & Alicia har jag nu kommit fram till någonting som kommer att fungera, även i längden.

Måndag: DW/Drag
Tisdag: Nosework
Onsdag: Tävlingslydnad
Torsdag: Nosework
Fredag: DW/Drag
Lördag: Vila
Söndag: Tävlingslydnad

Jag har märkt på Atlas på sistone att det blivit lite väl intensivt med lydnadsträningen, han har känts lite loj även om han egentligen är taggad. Jag tror att det är bra att ha någonting att varva med, för att inte tråka ut det huvudsakliga målet. Det hade varit jättetråkigt om jag omedvetet förstör glädjen i lydnaden, på grund av att jag inte varvar det med någonting annat. Nosework har jag aldrig provat tidigare, men samtidigt vet jag att han tycker att det är jätteroligt med nosövningar överlag. Till sommarhalvåret ska vi även varva med det han tycker är roligast i världen, nämligen agility. Varför jag väljer att inte lägga agility i fokus, är för att det är mycket lättare att få till regelbundna träningar året runt i de andra grenarna. Tävlingslydnad tycker han är väldigt roligt, och jag misstänker att Nosework är någonting han kommer att älska. Att då varva det med fysträning tror jag kommer att bli toppen. Agilityn kommer vi att hålla på en hobbynivå.

Mål:
* Avlägga doftprov i Nosework
* Tävlingsdebutera i Tävlingslydnad Startklass

Tess är ju som hon är, lydnadsträning är roligt under vissa korta perioder så länge matte har en godbit i handen. Gärna korv, köttbullar eller någonting annat som inte tillhör vardagen. Tess är ingen tävlingshund, utan mer än aktiv sällskapshund skulle jag säga. Däremot älskar hon att använda nosen, så jag funderar på om även hon ska få prova på Nosework för att se om det är någonting som faller henne i smaken. Även om jag inte väljer att tävla med just henne, så är det superbra aktivering. Skulle hon däremot tycka att det är det roligaste i världen, och vill arbeta trots att hon inte blir belönad jämt och ständigt, så kanske även hon får avlägga doftprov för att sedan ta det vidare därifrån. Även Tess ska få följa med på alla fysträningar, både vad gäller DW och drag på kickbike.

Mål:
* Avlägga doftprov i Nosework, om intresse finns

Epic ska få fortsätta med grunderna inom lydnad för att lägga en så bra grund som möjligt inför kommande patrullhundskurs. Tanken är att hon under våren ska påbörja denna, och desto bättre grund, desto bättre start. Även om inträdesprovet handlar om att se huruvida hunden är lämplig eller inte, och huruvida hunden efter genomförd utbildning kan förväntas klara ett certifikatsprov, krävs ändå en viss grundlydnad. Epic är fruktansvärt lättlärd, arbetsvillig och vill hemskt gärna göra rätt så med fortsatt regelbunden träning kommer detta att gå alldeles utmärkt. När Epic blir äldre ska även hon börja fystränas.

Mål:
* Avslutad patrullhundskurs (ej genomfört certifikatsprov då hon måste vara minst 18 månader)

Promenad & Nosework

Denna dag har varit en dag då vi bara tagit det lugnt och myst.. En sådan där dag där man åker iväg till ett trevligt ställe och bara promenerar… Vi valde att åka till BK och gå på golfbanan med alla hundarna. Eller med Tess, Atlas och Epic då Lyra fortfarande återhämtar sig efter operationen. Idag var första gången som vi släppte Atlas och Epic tillsammans med Tess, då Tess och Atlas har en förmåga att trigga varandra något så otroligt mycket. I början blev det väldigt intensivt, så pass intensivt att Atlas (som i stort sett aldrig säger ifrån utan bara vänder bort blicken) tröttnade på Tess och sade ifrån ganska ordentligt. Tess har nämligen en förmåga att bli väldigt pratig och intensiv, vilket han nu börjat tröttnat på. Efter några tillsägningar, plus en tillsägelse från matte, lugnade de ner sig en aning. Vi började också få lite mer kontroll på dem, det här med inkallning i grupp är inte alltid lika effektivt som med dem en och en, haha.. Någonting de däremot har lärt sig, även i grupp, är att spontan kontakt lönar sig! 🙂 Idag har vi haft hundar som kommit in spontant mest hela tiden, och framför allt Atlas har varit riktigt bra på det idag.. Lilla Epic tyckte att den där snabba leken mellan Tess och Atlas var lite skrämmande emellanåt (det kan man inte tro va, att kaxiga Epic skulle hålla tillbaka?) och valde att söka spontan kontakt när de andra två var någon annanstans och härjade… 🙂

Nosework. Idag anmälde jag mig till en nybörjarkurs, men hamnade tyvärr på en reservplats. Företaget jag valde att anmäla mig till har ett väldigt gott rykte, och det förvånar mig inte överhuvudtaget att många är intresserade. Nu är det bara att hoppas att någon vänlig själ därute väljer att hoppa av så att jag kan få dennes plats… 🙂 Oavsett vad ska jag åka bort till Eskilstuna Hundcenter och köpa hydrolater, topshållare, metallburkar och boken ”Nosework – Allt du behöver veta” för att kunna träna hemma. Även en apportbock ska inhandlas till tävlingslydnaden. Jag och Alicia har nu börjat spåna på ett hundträningsschema, där vi tänkte lägga in två träningstillfällen i veckan i Nosework och Tävlingslydnad. Målet för detta år är att avlägga doftprov i Nosework, och tävlingsdebutera i Tävlingslydnad (startklass för mig och Atlas, och LK1:an för Alicia och Solo). Det här året kommer att bli ett bra år, och jag är så taggad! 🙂

Skogspromenad & Lydnadsträning

Jag, Liam och Alicia startade dagen med en tur till skogs, för att låta Atlas och Epic springa av sig innan lydnadsträningen. De båda höll sig nära hela tiden, enda tills vi kom bort till sandtaget som ligger i anslutning till promenadvägen. Atlas tyckte ju så klart att det var en toppenidé att springa ner för den superbranta, steniga kanten, helt orädd som han är. Epic valde istället att stanna efter bara några meter, vilket var ett smart beslut av damen. När vi kommer fram och tittar över kanten, står Atlas hela vägen ner och tittar på mig. jag ropar på honom, men han kommer inte. Suck, tänkte jag.. Jag ropar en gång till, och han försöker ta sig loss men det verkar som att han har fastnat med ena bakbenet på något vänster.. Han ger det ett till försök och lyckas ta sig loss och kommer haltandes tillbaka uppför backen.. Vi gick igenom honom på plats för att se var han hade ont någonstans, och han kändes lite öm i höger lår. För Atlas blev resten av promenaden i koppel, medan Epic fick springa runt och leka med en kampleksak. Hon var precis lika hyper som vanligt och husse tog fram kampleksaken för att låta henne leka lite. Dragkamp kan vara det roligaste hon vet, hon blir så taggad och låter som att hon skulle kunna döda någon, haha.. 🙂 Atlas är ju inte den som visar smärta direkt, utan ville mer än gärna springa lös han också. Tänk om man ändå kunde förklara för dem små liven, att haltar man ska man ta det lugnt.. Vad bra det hade varit 🙂

Efter skogspromenaden åkte vi hem för att rasta Tess & Lyra, och åkte sedan vidare bort till BK för ett lydnadspass. I och med att bruks/lydnadsgänget brukar boka Ekerö Hundhall på torsdagar hoppades vi på att vi skulle få vara själva i klubbstugan och därmed kunna nyttja hundhallen, men tyvärr var den upptagen för privatträning när vi kom. Vi satte oss ned och tog en fika, och snart var de färdiga och hade avlägsnat sig från lokalen. Nu var det dags för lydnadsträning! Först ut var Alicia & Solo, som jobbar för att senare under året kunna göra sin första tävling i LK1:an. Jätteduktiga är ni!

Sedan var det min och Atlas tur. Han skötte sig bra, gjorde det han skulle men kändes väldigt loj och ofokuserad… Han hade nog kanske lite ont efter att ha sprungit ner för sandtaget och vi körde därför ett väldigt kort träningspass där vi fokuserade på ”sitt under gång” samt jobbade med apportbocken. För första gången höll han den helt själv! Stolt matte, vi kanske kan få till det här jäkla momentet trots allt.. 🙂

Efter Atlas var det dags för Liam och Epic, som jobbade med ”ligg”, ”hit” och kontaktövningar. Epic startade passet övertaggad och bad om husses uppmärksamhet genom att hoppa runt i cirklar, skälla och bita honom i byxorna. En vanlig start på lydnadspassen med valpen, haha.. Efter att ha lugnat ner sig genomförde hon momenten med glädje, men blev även hon ganska snart ofokuserad.. Det visade sig att lillan behövde gå ut, och efter toalettbesöket var det dags att åka hem och byta hund för att sedan åka vidare bort mot Stenhamra och gemensam hundpromenad.

I tid för promenaden anslöt även Emma, och det var en intressant promenad som erbjöds. Att Tess, som är 5 år och garanterat vet hur man går i koppel skulle bete sig som om hon knappt koppeltränats i hela sitt liv trodde jag aldrig. Jag vet ju att hon tycker det är lite jobbigt att inte få gå först, men samtidigt brukar hon inte bli så pass dryg att hon drar som ett monster trots att resten av gruppen var mycket längre fram… Jag och Tess, Liam och Epic och Emma och Albin promenerade lite bakom alla andra, då framför allt Liam skulle koppelträna Epic, vilket gjorde att vi kom lite efter… Skönt kände jag, då Tess hade blivit ännu värre av att promenera tillsammans med gruppen (utan att få gå först). Epic skötte sig bra med tanke på alla hundar som promenerade i närheten, så länge inga hundskall kunde nå hennes öron. Då blev hon lite exalterad kan man väl säga, inte lätt att vara en mallevalp och tro att man är störst, bäst och vackrast, haha.. I och med ett jäkla dragande i kopplet, och en valp som redan fått göra en del idag, valde vi att vända och bege oss tillbaka till bilen. Jag har nu kommit fram till att det här troligtvis var både första och sista gången vi anslöt oss till en gemensam hundpromenad… Promenera med hundarna gör jag hellre själv, då är de lugna och fina.. Även om det så klart är jättebra träning, så finns det en gräns…

Malinator´s Epic Echo

Epic, den där arbetsglada mallevalpen, fick följa med till BK idag för ett träningspass. Liam fokuserade på att lära in ”ligg”, som lilla damen inte riktigt har förstått vad det innebar tidigare… Hon vill ju göra allt annat än att ligga ner… Om man säger så 🙂 Efter att vi påbörjade träningen med nya metoder har hon nu börjat förstå innebörden av ordet. Liam fortsatte med denna träning idag, men lillan är så ivrig att hon helst bara vill sno belöningen fortast möjligt och blir därför också lite slarvig. Hon är ju dock bara 5,5 månad och hennes beteende är därför inte konstigt överhuvudaget, även om det ställer relativt höga krav på föraren. Hon har en förmåga att vika in ena framtassen under kroppen och lägga sig ner på sidan, istället för att lägga sig sådär snyggt med alla tassar jämt i backen. Men, vi provade ännu en ny metod idag. Lillan har ju nu börjat förstå innebörden av ordet, hon vet alltså på ett ungefär vad det är hon ska göra, även om hon inte riktigt har förstått ännu i vilken position vi faktiskt vill att hon ligger ner. När vi påbörjade träningen med Epic provade vi bland annat att föra en godisbit bakåt mellan framtassarna på henne, vilket bara fick henne att snurra runt ungefär 14 varv av iver. Numera fungerar detta på henne. Liam provade idag och de fick faktiskt till några snygga lägganden till slut 🙂 Hon lär sig fort, även om hennes snabba inlärning i samband med iver som sagt ställer relativt höga krav på föraren.

Tanken med dagens hundträning var att även jag skulle jobba med tävlingslydnaden med Atlas, men jag fick en så otrolig huvudvärk att jag kände att hundträningen för min och Atlas del får vänta tills imorgon.. Imorgon tänkte vi åka bort till skogen och låta de springa av sig, innan vi därefter åker bort till BK för ett träningspass. Livet med bruksbarn är ju alldeles fantastiskt! 🙂

Jag har under en tid varit väldigt intresserad av att börja med Nose Work med både Tess och Atlas, men inte rikigt kommit till skott än av lite olika anledningar. Det ser sjukt roligt ut och nosarbete tröttar ju dessutom ut de små liven ganska rejält.. Dessutom tror jag att de båda skulle uppskatta det otroligt mycket. Jag och Liam har därför suttit och letat grundkurser nu under kvällen, och jag har nu mailat en arrangör för att se om det finns plats kvar/om tillräckligt många anmält sig för att kursen ska starta. Jag håller tummarna! Om inte annat finns det en annan som arrangerar inte alls långt härifrån också, som jag i sådana fall tänkte höra av mig till… 🙂 Det här kommer att bli ett bra år 🙂

Kvällsträning

Idag åkte jag och Liam ut till brukshundklubben för lite kvällsträning, vilket var en ren chansning då jag fick för mig att bruksgänget har träningar på tisdagskvällar (som visade sig vara onsdagskvällar). Så, det var ingen där utan vi hade hela området för oss själva, och självklart valde vi att nyttja ”inomhusplanen” för att slippa kylan.

Vi började med Atlas, och med honom har jag idag fokuserat på fotgåendet, även att kunna backa i fotposition. Vi har även jobbat med sitt under gång, och lite inkallning (precis som vanligt). Fotgåendet börjar verkligen sitta nu! Vi har fortsatt arbeta med att ändra position på stället, att bara gå runt i en kvadrat, för att se att han hänger med. Även om jag så klart hjälper honom fortfarande genom att locka på honom, så börjar han förstå poängen och agerar snabbt och följsamt. Att backa i fotposition däremot, det var betydligt svårare. Det är dock inte så konstigt, med tanke på att vi aldrig riktigt jobbat med det tidigare. Jag tog hjälp av väggen inne i hallen, så att Atlas var mitt emellan mig och väggen, och lockande honom bakåt genom att föra en korvbit in mellan frambenen på honom medan vi backade. Ärligt talat måste jag säga att han var väldigt duktig, jag hade förväntat mig att han skulle lägga sig ned hela tiden, men han backade faktiskt många gånger i rätt position. Självklart lade han sig ner en gång, och satte sig ned en gång, men bara det att han tog några steg bakåt i rätt position glädjer mig. Han är så lättlärd… 🙂

Sitt under gång har vi inte heller riktigt jobbat med jättemycket tidigare, i och med att det är ett nytt moment i startklassen. Än så länge saktar jag ner, jag stannar till och med till några gånger, och ger dubbelkommandon. Jag säger ”sitt, stanna” vilket jag inte vet om det är riktigt okej under tävling, men jag siktar på att jobba bort det efteråt. Kommenderar jag ”fot” till honom så gör han det, kommenderar jag då ”sitt” i fotposition sätter han sig väldigt fort innan han sedan springer ikapp (därav ”sitt, stanna”). Jag siktar på att istället jobba bort dubbelkommandot till att till slut kunna nöja mig med ett ”sitt” och kunna lita på att han stannar kvar där. Han är som sagt väldigt lättlärd och det känns inte som att detta kommer att ta vidare lång tid att få till, även om det är ett ganska svårt moment i sig. Jag var rädd för att han skulle resa sig och springa efter hela tiden, oavsett dubbelkommandon, men det gör han ju faktiskt inte. Trots att vi dessutom jobbat med ”ligg under gång” tidigare väljer han inte heller att chansa och lägga sig ned.

Denna träningskväll har varit ett bra sådan, även om jag tycker att Atlas kändes lite loj i slutet av passet… Kanske var det matte som blandade en massa olika moment hela tiden, i samband med en massa nya saker… Det är det bara Atlas som vet.

Med Epic har vi idag jobbat med fotgående och lydnadsinkallning. När hon inser att det är träning på g, så blir hon så jäkla taggad. Idag visste hon inte riktigt vart hon skulle ta vägen, utan hoppade runt och skällde och drog husse i byxorna, haha.. Efter att han kommit igång med träningen lugnade hon snabbt ner sig, även om hon fortfarande är en energisk liten dam, och fick till några riktigt snygga inkallningar! Idag tog hon dessutom egna initiativ, och valde att ta ögonkontakt med husse i fotgåendet, utan kommando. Tror bestämt att någon var sugen på kycklingkorv.. Men vad gör det, när hon tar sådana där fina initiativ! 🙂

Även Lyra fick följa med idag. I och med att hon är nyopererad vill vi inte lämna henne själv hemma, så vi passade på att jobba lite med kontaktövningar med henne. Innan hon opererades, för blåsljud på hjärtat, har hon varit helt ointresserad av träning och har därför inte riktigt velat lära sig så mycket mer än det nödvändigaste så att säga.. Ögonkontakten är inte hennes starkaste sida, även om hon är väldigt bra på annat.. 🙂 Efter operationen har hon dock fått tillbaka en hel del energi och livsglädje, och visst är hon mer taggad nu är tidigare! 🙂 Medan husse jobbade med Lyra fick Atlas och Epic vila i buren, som står i anslutning till träningshallen.. 🙂

Träningshelg

Denna helg har varit väldigt produktiv, och så ska det fortsätta! 🙂 Hundträning, i form av grundträning med Epic och lydnadsträning med Atlas, har stått på schemat. Epic, den där lilla mallevalpen med extra allt, har Liam jobbat mycket med vad gäller framför allt ”hit”, ”fot”, ”ligg” och självklart en massa dragkampslek. Epic är nu 5,5 månader och riktigt taggad i träning, nästan lite övertaggad och tar sina segervarv emellanåt. Otroligt charmig är hon, och väldigt rolig att jobba med. Det kommer att bli någonting riktigt bra av denna lilla dam. ”Hit” är hon riktigt bra på emellanåt, ni vet när de hoppar in och vänder i luften? Så jäkla snyggt. Detta sker ju dock relativt sällan fortfarande, men att hon tycker att de är så pass roligt med lydnaden att hon är så pass engagerad, är imponerande för en 5,5 månaders. Fotgåendet har vi precis börjat jobbat med, och riktigt söt är hon när hon traskar på där bredvid husse och äter kycklingkorv. Sedan kommer vi till ”ligg”.. De hederliga sätten fungerar inte på denna toka, men alla sätt är bra utom de dåliga, eller hur? Nu börjar hon lära sig vad det där märkliga, men ack så användbara, ordet betyder.. Åtminstone i hundhallen när hon vet att en korvbit vankas. Även kontaktövningar har vi jobbat med, både vid utfodring men även vid olika positioner inom lydnaden. Koppelträning då.. Ja, det är som vanligt.. Vi börjar för sent när hundarna redan blivit starka, då vi fokuserar på att de ska kunna vara lösa istället. Lös är hon grym, hon kommer på inkallning oavsett om hennes bästa vän (Atlas) springer allt han kan åt andra hållet. Men tillbaka till koppelträningen.. Vi jobbar på det, vi stannar så fort hon drar och vi fortsätter promenaden när hon kommit tillbaka in på vänster sida. Hon är smart och lättlärd, och så länge man är ständigt konsekvent i träningen lär hon lära sig detta ganska snart skulle jag tro. Liam är fantastisk med henne, och det börjar bli hund även av Epic.. 🙂

Sedan kommer vi till Atlas… Med honom har jag fokuserat på startklassen i tävlingslydnad, och jag har lagt mycket energi på framför allt fotgåendet. Vi har tränat position i svängar i olika tempo och vändningar på stället. Han börjar bli riktigt grym på att hålla fin position oavsett hastighet, även om han fortfarande tränger lite i vänstersvängarna. Någonting som verkligen börja sitta däremot, är inkallning och hopp över hinder. Inkallningen sitter 9/10 gånger, dessa gånger kommer han med hög hastighet och sätter sig perfekt bredvid mig på min vänstra sida. Även hopp över hinder ter sig på samma sätt, kanske för att grundprincipen är den samma? 🙂

Sitt under marsch… Det är ett nytt moment i startklassen, tidigare var det ligg under marsch. Varför man ändrade det ska tydligen bero på att många får problem med just det momentet i de högre klasserna i lydnaden, och att det då är lika bra att ”göra rätt från början”. Sitt under marsch är absolut ett svårare moment för hunden att utföra, steget att resa sig från sitt eller att ta ett steg för mycket är betydligt lättare för hunden än om hunden istället skulle lägga sig ned. Jag har tittat lite på videos från startklassen i lydnaden, för att se hur det rent praktiskt ser ut när de utför alla momenten, och tydligen får man stanna till och be hunden sitta ner innan man fortsätter marschen? Jättemärkligt måste jag säga, men det gör ju momentet i sig lättare att genomföra. Kanske tillåter de det just på grund av att momentet ändrats, och att man inte vill att några ekipage struntar i att komma ut i tävling på grund av det ändrade regelverket?

Apporteringen. Jadu, att få Atlas att gripa apportbocken överhuvudtaget är inte det lättaste. Att gripa saker rent generellt är inte riktigt hans grej, han griper med framtänderna eller inte alls och vill inte riktigt hålla fast vid det. Just nu klickar jag mest in ett intresse för den, mer än vad jag tränar in själva apporteringen. Denna delen av tävlingslydnaden känns absolut svårast, och kommer att ta längst tid att träna in. Även här har de gjort om regelverket rätt ordentligt. Tidigare skulle hunden sitta i fotposition, du som förare skulle be den apportera apportbocken i fotposition, hålla föremålet och sedan kommendera hunden ”loss” på tävlingsledarens signal. Nu för tiden ser det lite annorlunda ut. Nu ska du sätta hunden i fotposition, lämna hunden och lägga apportbocken några meter framför hunden, passera den och sedan ställa dig mitt emot hunden (som vid en inkallning). Därefter ska du kommendera ”apport” och hunden ska då gripa föremålet i farten, sätta sig i fotposition och säger på förarens kommando släppa apportbocken. Detta moment känns absolut både roligare och lättare för mig och Atlas. Bara det att han får springa med den i munnen några gånger och fundera på hur han ska sätta sig i fotposition gör att han ”glömmer bort” den där tråkiga apportbocken han bär på. Det här momentet ska jag leka in tänkte jag.

Fjärrdirigering. Det här momentet hade jag sett framför mig skulle vara svårt att träna in. Jag såg framför mig hur hunden, på 10 meters avstånd från föraren, skulle genomföra ”sitt, ligg, stå” utan att röra en tass mer än nödvändigt. Sedan läste jag om momentet. Hunden ska sitta i fotposition, föraren lämnar hunden och ställer sig framför den, på tävlingsledarens signal kommenderar ”ligg”, och återgår till hunden. Detta kan Atlas redan. Himla skönt när alla momenten inte känns överväldigande 🙂

Atlas har varit riktigt taggad hela helgen, och det är verkligen så sjukt roligt att arbeta med honom när han är så. Han är så klart alltid mer eller mindre taggad, men han har dagar där han så otroligt tydligt visar att han verkligen älskar att arbeta, när han utför alla momenten i hög hastighet och när han visar på stor glädje och engagemang.