Grymt dragpass idag

Imorse när jag vaknade såg jag den där blå himlen och solen som strålade in genom fönstret, ännu en underbar dag hade jag framför mig! Jag ringde till Miriam och frågade om vi skulle köra ett lydnadspass, men hon var tyvärr upptagen idag 😦 I och med att vi för tillfället bara har en bil, och att Liam behöver den fram och tillbaka till jobbet, så har inte jag någon möjlighet att ta mig någonstans. Detta har också gjort att jag inte kunnat vara med på de senaste lydnadsträningarna med lydnadsgruppen och att det inte har blivit riktigt lika många pass de senaste 2 veckorna, och jag kände väl helt enkelt att det var dags. Däremot var jag kanske inte så sugen på att träna ensam, så jag bestämde mig för att köra ett dragpass med Atlas istället. Under uppvärmningen kände jag att ”det här kommer att bli ett varmt pass”. 4 plusgrader har vi haft idag, strålande sol och varma vindar. När jag tog fram selen blev Atlas helt galen, sprang fram till dörren där jag stod och bara väntade på att få sätta på sig selen. Någon älskar våra dragpass! 🙂

I början drog han på som bara den, synd bara att vi snart kom till en skarp kurva när jag inte riktigt har lärt mig att svänga ordentligt än ^^ Det var bara att hoppa av, svänga runt sparken och sedan köra vidare. Nu hade vi en lång raksträcka framför oss, men av någon anledning var Atlas inte fullt lika taggad längre… Första sträckan kastade jag bollen framför honom mitt i draget, han tar upp den och fortsätter sedan att springa. I och med att han inte riktigt ville starta provade jag att bara ge den till honom, och jäklar, då satte han fart! 🙂 Han sprang på i cirka 800 meter i full fart. Det kanske inte låter så mycket, men för honom är det ganska mycket. Tidigare har han blivit trött fort, då han har tappat en del kondition. Sedan har det ju varit runt nollan ett tag nu, så snön är lite tyngre än vanligt… Men konditionen jobbar vi på! 🙂 Vi lyckades även med en omkörning av en man som promenerade utmed vägkanten. Atlas är översocial, så att han endast vände blicken lite fort gjorde mig stolt. För 1 månad sedan hade jag troligtvis stannat, eventuellt vänt om för att ta en annan väg, men idag så kände jag lite att det får ”bära eller brista”. Han hade ett sådant fint fokus rakt fram, att jag var rätt säker på att han ändå skulle fortsätta springa förbi och vidare framåt. Jag valde att lita på min hund. Hade han visat minsta tendens till att väja för att springa fram till denne, hade jag självklart stannat och tagit in honom 🙂 Han har verkligen jobbat så jäkla fint idag, denna dagen kommer jag att leva på länge.

När vi började träna drag tyckte jag mig se en både stark och snabb individ framför mig. Nu när vi kört några fler varv och verkligen lärt känna varandra i draget, har jag kommit fram till att han nog inte alls är så stark, däremot jäkligt snabb 🙂 Detta gör att jag ibland får hjälpa till att komma upp i fart, även när vi inte är stillastående, men så fort han kommit upp i fart så springer han på och håller en bra hastighet. Så himla glad över att det går så himla bra nu, och att Atlas älskar draget lika mycket som jag gör 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.