Nyår

Igår var det nyår, den där dagen på året som man fruktar för hundarnas skull. Förra året tog jag och Liam in på Clarion Hotel Arlanda för att helt undkomma fyverkerierna, vilket verkligen var super! Otroligt nöjd, hade det inte varit så att vi flyttat upp till Norrland hade vi bokat rum där i år igen 🙂 Under dagen gjorde vi inte något speciellt, jag hade planerat en massa aktiviteter ute, men i och med snöstormen och vind på 22 m/s kändes det inte alls speciellt lockande längre. Vi stannade inne och kollade på Prison Break istället. Vid 15:00 kom Vicktor med Dutch som skulle få fira nyår med oss, då vi ändå bara skulle vara hemma och anpassa vår kväll efter hundarna och Miriam och Vicktor skulle ha gäster. Vi släppte in Dutch, medan våra hundar var i vardagsrummet avspärrade med kompostgaller. Vi presenterade dem en och en, och alla blev precis lika lyckliga av att få bekanta sig med Dutch 🙂 Även om alla hundarna har träffat Dutch tidigare, så har det skett under träning eller dylikt där de inte fått hälsa på varandra, så att de nu skulle få bekanta sig med varandra ”på riktigt” hade kunnat leda till överslag. Därför presenterade vi dem en och en och så fort vi såg att de båda var avslappnade och vänlgt inställda (alltså i stort sett direkt) bytte vi hund. Efter att de alla lugnat ner sig fick Dutch vara inne i vardagsrummet med oss, för att alla skulle vänja sig vid att vara lugna i samma rum då det var där vi skulle spendera kvällen/natten. Till en början sprang alla runt och skulle nosa och leka med Dutch, och Dutch var duktig på att bjuda in till lek, vilket resulterade i en otroligt lycka när alla faktiskt låg ner samtidigt i 30 sekunder. Då fick man andas ut. De första 2 timmarna var minst sagt intensiva. 🙂

Efter att vi ätit middag strax efter 18:00 var hundarna nu lugna och fina och de låg alla och sov i soffan. Frodo på ena schäslongen, Atlas & Dutch på varsin sida om mig, och Tess på andra schäslongen. De sov några timmar innan det var dags för att servera hundarnas nyårsmiddag, där de alla 4 satt så fint på en rad och väntade på att få äta. Mat är ju någonting som absolut kan trigga igång ett eventuellt resursförsvar, så för att vara på den säkra sidan fick Dutch äta mellan mina fötter (då våra hundar förstår vinkeln och då inte går fram) medan Liam höll koll så att ingen av dem ändå skulle försöka prova. Våra hundar går i regel inte fram till någon av de andra hundarna förrän hunden i fråga har ätit klart och lämnat sin matskål, då byter de matskål och håller tassarna för att kompisen ska ha missat lite i kanten. Men, Dutch tillhör inte flocken och det finns således en risk för en eventuell matkupp som hade slutat i att det inte var Dutch som slutfört sin måltid. Dutch slutförde dock aldrig, utan lämnade cirka hälften. Tydligen har han ätit dåligt även hemma, så ingenting som hade med att han var borta att göra. Inte ens konkurrensen från våra hundar hjälpte. Vi ställde upp matskålen på diskbänken för att kunna erbjuda honom senare, vilket han även då ratade. Vad gör man med färskfoder som tinat upp men som hunden ratar? Man kan ju inte slänga i soppåsen utan att det kommer att börja lukta något så fruktansvärt, det är ju liksom rått kött.. I brist på fantasi fick Tess & Atlas dela på hans mat som var kvar precis innan läggdags.

Klockan är nu 23:55 och alldeles strax kommer fyverkerier att skjutas upp. Vi har vid det här laget dragit för våra tjocka sammetsgardiner för fönstrena och satt på relativt hög musik för att överrösta ljudet av smällare. Klockan slår 00.00 och folk kör igång. De första raketerna gör att Dutch reagerar, han springer fram till kompostgallret och skäller ut dem jäkla fyverkerierna, vilket våra hundar snart hoppar på. Vi bestämde oss då för att höja musiken ytterligare, vilket gjorde att de inte riktigt hörde fyverkerierna. Dutch hoppade upp och lade sig på rygg bredvid Liam i soffan och blev kliad på magen, medan de andra hundarna satt lugnt och stilla och bara tog det lugnt. I låtbytet däremot blev det ju helt tyst här inne i någon sekund, vilket triggade framför allt Atlas till att skälla ut dem. I nästa byte hade jag varit och hämtat en tub med mjukost för att kunna distrahera dem. Nu gick de resterande 15 minutrarna superbra, inga skall, inga överstressade hundar. Dutch var absolut lite småstressad, men att han låg på rygg i soffan och ville bli kliad på magen säger ju ändå att han inte var speciellt rädd trots allt.

Så, hade vi rädda hundar på nyår? Nej, inte ens Tess var rädd trots att några ungdomar för 4-5 år sedan tyckte att det var en vettig idé att tända på precis bakom henne. Hon har varit väldigt rädd, men börjar nu komma över det. Hon noterade vad som skedde, men visade inga tecken på rädsla. Det här är första året hon inte tryckt i något hörn någonstans, så tänk då att det har tagit henne 4-5 år att komma över rädslan.. Atlas tyckte mest att det var irriterande och bad fyverkerierna att fara åt fanders, och Frodo brydde sig knappt överhuvudtaget. Han noterade, men var knäpptyst. Tidigare under kvällen när vi promenerat hundarna, tog sista vid 21:00, hörde man ljudet av något enstaka fyverkeri emellanåt, men det var ingenting som någon av hundarna reagerade på överhuvudtaget. Det var inte förrän det satte igång på riktigt vid 00:00 som någon av hundarna reagerade på ett eller annat sätt.

Avslutningsvis måste jag ändå säga att nyår gick över förväntan, och det känns skönt att för första året på väldigt länge inte ha en hund som visar på rädsla. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s