Spår gånger 4

Idag bestämde vi oss för att spåra med alla hundarna. Liam lade spårupptag till Epic och Lyra, och jag körde ”vanliga” spår på ca 75-100 meter med Tess och Atlas. Jag började med att lägga Atlas spår. Jag märkte ut det genom att knyta en svart plastpåse vid spårets start, traskade på i en relativt rak linje och lade sedan en liten kampleksak bakom ett träd. Jag fortsatte därefter att traska på ca 10 meter innan jag började gå tillbaka, för att inte förstöra spårkärnan. Därefter gick jag tillbaka till samma utgångspunkt, fortsatte på vägen en bit innan jag hittade en lämplig plats att lägga Tess spår på. Hennes spårstart märkte jag ut genom att knyta en rosa bajspåse runt en gren. Tess har spårat en del tidigare och tycker att det är väldigt roligt, så hennes spår blev lite längre och lite svårare än Atlas. Spåret blev nästan 100 meter långt, över stockar och en massa grenar som någon fällt, genom blåbärsris osv, för att sedan fortsätta i en relativt rak linje. Jag avslutade med en mjuk sväng för att sedan gömma en boll i ett snöre (Tess favoritleksak) bakom ett träd. Fortsatte sedan ca 10 meter för att sedan gå tillbaka till bilen där jag mötte Liam. Där väntade vi i 30 minuter innan vi satte hundarna i spåren! 🙂

Vi började med att ta Atlas och Lyra. Atlas fokuserade väldigt mycket på var Lyra tog vägen, och var allmänt ofokuserad på väg till spåret. Väl framme vid spårkärnan, och den berömda spårrutan, satte han nosen i backen och förstod precis vad han skulle göra. Problemet var att han inte tyckte att det var roligt, inte överhuvudtaget. Han spårade på kommando, men tröttnade väldigt fort och ville inte alls spåra. På kommando spårade han dock med nosen fint nere i backen, och blev överlycklig när han tillslut tagit sig till slutet och funnit sin leksak. Han vet precis vad det är han ska göra, men verkar inte alls tycka att det är speciellt roligt längre. Detta gör inte mig någonting, då jag inte heller tycker att det är speciellt kul och tänker inte skapa någon typ av glädje i en gren jag själv inte tycker är rolig att genomföra. Atlas får nog nöja sig med allt annat vi ägnar oss åt, draget, tävlingslydnad och nosework. Jag tror att det räcker för honom, trots allt… 🙂

Till Lyra lade Liam 3 stycken spårupptag. Tyvärr så var Lyra mer fokuserad på var Atlas tagit vägen än hon var på spåren, och spårade från och till. Hon stannade upp och gick i cirklar innan hon sedan fortsatte spåra. När hon väl spårade däremot, var hon fokuserad och verkade tycka att det var roligt. Spårupptagen var inte några problem att snappa upp. Jag får en känsla av att hon säkert kan tycka att det är ganska roligt det här med spår, men att vi kanske ska ta ut henne ensam istället så att hon inte blir så disträ.

Sedan var det dags att byta hundar! Tess var taggad på att få komma ut och visste precis vad hon skulle göra, även fast det var väldigt länge sedan hon spårade nu. Hon började spåra så fort hon kände mina fotsteg i backen, vilket inte riktigt var planen då det var på väg till spårstarten, haha 🙂 När vi vek av från vägen upp mot skogen och Tess fick nys på spårrutan, blev hon sjukt fokuserad och slog på nosen direkt. Hon spårar snabbt, men inte så pass noggrant som jag hade velat att hon skulle spåra. Däremot måste jag säga att hon är sjukt duktig, och hon blev riktigt glad när hon hittade sin favoritboll gömd bakom ett träd. Hon tycker att det är fruktansvärt roligt och just spår är någonting vi ska ägna oss mer åt, då det är den enda grenen hon verkligen uppskattar här i livet. Spår och drag. Nästa spår jag lägger till henne ska bli mycket längre, för hon är alldeles för snabb och skulle vilja arbeta mycket längre än så. Det kan inte ha tagit henne mer än kanske 2 minuter att genomföra hela spåret. Nästa gång ska vi också jobba med att inte arbeta för snabbt. Att försöka dra ner på tempot för att då också kanske lyckas få ett mer noggrant spårarbete.

Även Epic var riktigt grym idag. Hon tog alla sina spårupptag snabbt och fint, och arbetade fokuserat hela vägen till sluten. Idag gjorde vi även själva spåren lite längre, så första spåret var ca 25 meter och andra spåret ca 40 meter. Spårupptag nummer två mynnade också ut i ett längre spår på ca 100 meter, där hon fortsatte att arbeta noggrant och fokuserat. Epic släpper aldrig spårkärnan när hon spårar, vilket är jätteskönt. Till skillnad mot Tess är hon mycket mer noggrann. Däremot är hon fortfarande väldigt ung och lite lättdistraherad emellanåt, så idag när de passerade några männsikor som pratade med varandra stannade hon upp och tittade. Men, hon sänkte sedan nosen och fortsatte att fokusera i spårkärnan. Epic är fruktansvärt duktig, och tycker att det är väldigt roligt att spåra. Svansen går konstant, hon visar på fin arbetsglädje.

Efter att vi gått alla spåren lät vi hundarna springa av sig ordentligt uppe i sandtaget, för att bli av med lite spring i benen. Vi har aldrig släppt alla fyra tillsammans tidigare, men vi kände att det var dags idag. Även om Tess leker polis och springer runt och säger till de andra hundarna hela tiden, så gick det ändå bra. De blev lite hård lek emellanåt, men det gick att bryta (vilket ändå är det viktigaste). Att ha alla fyra lösa tillsammans kräver betydligt mer av mig och Liam, vi måste hålla koll på ett helt annat sätt och det blir inte riktigt lite avslappnande som att ta de i mindre grupper, men samtidigt hade det varit så himla skönt om de bara vänjer sig helt vid varandra och inser att man faktiskt inte behöver vara på varandra hela tiden. Att man faktiskt kan promenera bredvid varandra ibland också, att bara vara ute och strosa i grupp. Förhoppningsvis är vi snart där, jag håller tummarna för det.. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s